Du står vid ett av landets bäst bevarade stenhus från medeltiden. Utö hus byggdes av Nils Gjurdsson Schack omkring 1510 – år 18841 gjordes det om till sädesmagasin!
Utöhus byggherre Nils Gjurdsson Schakt tillhörde frälset, adelns föregångare. De var stora jordägare och familjen Schack ägde även byn runt Arnö kyrka. Utö hus byggdes som en representativ bostad med sovrum och matsal på bottenvåningen. I markvåningen av gråsten inrymdes tre välvda förråd. År 1654 fick byggnaden en helt ny rumsindelning. Dagens fönsteröppning ersatte de medeltida gluggarna, men de välvda portarna blev kvar. De trappstegsformade gavlarna är från 1700-talet.
Utöhus ägdes av släökten Schack fram till 1640. Då tillföll egendomen Grönsöö slott, beläget på andra sidan sundet. Därefter bodde arrendatorn och inspektorn här, men 1841 gjordes stenhuset om till ett sädesmagasin. Då revs alla murstockar och övervåningens mellanväggar.
År 1937 skänkte fru Alice von Ehrenheim på Grönsöö slott Utö hus till Kungl. Vittherhetsakademin. Sedan 1966 är Utöhus ett byggnadsminne.
Utö hus är en del av det kulturarv alla i Sverige äger gemensamt genom staten. Statens fastighetsverk (SFV) vårdar och tar hand om det så att det bevaras till kommande generationer. Vi förvaltar flera miljöer som du kan besöka, exempelvis närbelägna Arnö kyrka.
Källa: informationstavla framför byggnaden, troligen Statens fastighetsverk (SFV)
Utö hus (Wikipedia)Utö hus är en medeltida borgbyggnad på Arnö i Enköpings kommun, Uppland, beläget i centrala delarna av Mälaren. Byggnaden räknas som ett av Sveriges bäst bevarade medeltida stenhus. Utö hus är sedan 1966 ett statligt byggnadsminne. År 2015 övertog Statens fastighetsverk fastighetsförvaltningen från Riksantikvarieämbetet.
Allmänt
Utö hus är en senmedeltida så kallad enkelhusborg, alltså en borg där den murade byggnaden i sig utgör hela borganläggningen. Byggnaden liknar det betydligt mer kända Glimmingehus i Skåne. Det finns även vissa likheter med Roggeborgen i Strängnäs.
Historik
Utö hus uppfördes sannolikt under 1400-talet eller i början av 1500-talet med Nils Gjurdsson Schack som byggherre. Men det är troligt att grundstenarna lades redan under 1200-talet. Utö hus och Grönsö slott ligger mitt emot på var sida om Grönsösundet, som var en av Mälarens tätt trafikerade farleder. I början av 1600-talet förenades Utö hus med Grönsöegendomen när riksrådet Johan Skytte, gifte sig med Maria Näf, dotter till ståthållaren Jacob Näf (död 1598) ägaren av Grönsö.
Utö hus förlorade då sin karaktär av sätesgård. Efter en reparation på 1740-talet var huset tidvis bebott men slutade därefter användas som bostadshus. Utö ärvdes sedermera av greve Carl Posse och ingick i köpet när han sålde Grönsö till David von Schulzenheim.
Under 1820-talet övergick Utöhus i ätten von Ehrenheim. På 1840-talet gjordes byggnaden om till sädesmagasin. Huset är välbevarat med rektangulär plan och två våningar och sina typiska trappstegsgavlar. Källaren och delar av bottenvåningen är uppförda i gråsten, den övre våningen av murtegel. Yttertaket är täckt av takspån. Av försvarsskäl var den ursprungliga ingången högt belägen.
Bottenvåningen inrymmer sju rum och en genomgående förstuga; övervåningen däremot är oinredd. Rumsuppdelningen härrör troligen från 1600-talets förra del. Söder om stenhuset ligger en kvadratisk timmerbyggnad i två våningar under pyramidtak, troligen en förrådsbyggnad (visthusbod) från 1600-talet. Utö hus donerades år 1937 till Vitterhetsakademien av fru Alice von Ehrenheim och hennes fyra barn som då ägde både Utö hus och Grönsö slott.
Källa: Wikipedia
Utö hus (Statens fastighetsverk)
Utö hus är ett av Sveriges bäst bevarade medeltida stenhus. Byggnaden är en senmedeltida så kallad enkelhusborg, det vill säga en borg där den murade byggnaden i sig utgör hela borganläggningen. Utö hus uppfördes troligen under 1400-talet för släkten Schack.
Utö hus är känt sedan medeltiden och nämns redan i början av 1400-talet. Den första kända ägaren var Gjord Persson Schack. Han var svåger med Jakob Ulfsson, ärkebiskop i Uppsala stift 1469–1515 och en av dem som drev grundandet av Uppsala universitet.
Senmedeltida borg
Senmedeltida borgar i Sverige var ofta ganska svagt befästa, troligen var det minst lika viktigt, eller viktigare, med representation på platsen. Mäktiga släkter med stort jordinnehav uppförde byggnaderna och Schack var en av dem. Utö hus består av en källarvåning, två hela våningsplan och två vindsvåningar. Bottenvåningen har sju rum och förstuga. Övriga våningsplan är oinredda. Den nuvarande rumsindelningen, fönster och trappstegsgavlar tros ha kommit till vid en ombyggnad på 1600-talet.
Kopplingen mellan Grönsöö och Utö
I början av 1600-talet förenades Utö hus med Grönsöö gård när riksrådet Johan Bengtsson Skytte (1577–1645), gifte sig med Maria Näf, dotter till Jacob Näf (död 1598) ägaren av Grönsöö. Utö hus förlorade då sin karaktär av sätesgård. Efter en reparation på 1740-talet var huset tidvis bebott. Under 1820-talet övergick Utöhus i ätten von Ehrenheims ägo och på 1840-talet gjordes det om till sädesmagasin. Utö hus donerades år 1937 till Vitterhetsakademin av fru Alice von Ehrenheim på Grönsöö slott. Utö hus och Grönsöö slott ligger på var sida om Grönsösundet, en av Mälarens tidigare tätt trafikerade farleder. Det finns en stark kulturhistorisk koppling dem emellan eftersom Utö hus under lång tid tillhörde Grönsöögodset. Utö hus blev statligt byggnadsminne 1966. Sedan 2015 förvaltar Statens fastighetsverk denna plats.
Källa: Statens fastighetsverk
Utö hus (Länsstyrelsen Uppsala)
Utö hus är ett av Sveriges bäst bevarade medeltida stenhus. Byggnaden är en senmedeltida så kallad enkelhusborg, det vill säga en borg där den murade byggnaden i sig utgör hela borganläggningen. Utö hus uppfördes troligen under 1400-talet för släkten Schack.
Sätesgården Utö är känd sedan medeltiden. Gården finns omnämnd redan i början av 1400-talet. Den första kända ägaren var Gjord Persson Schack. Han var svåger med Jakob Ulfsson, ärkebiskop i Uppsala stift 1469–1515 och en av de drivande krafterna bakom grundandet av Uppsala universitet.
Försvar och representation
De senmedeltida borgarna som byggdes i Sverige var ofta ganska svagt befästa. De representativa funktionerna var troligen minst lika viktiga. De som lät uppföra byggnaderna var mäktiga släkter med stora jordinnehav.
Utö hus är känt sedan medeltiden och nämns redan i början av 1400-talet. Den första kända ägaren var Gjord Persson Schack. Han var svåger med Jakob Ulfsson, ärkebiskop i Uppsala stift 1469–1515 och en av dem som drev grundandet av Uppsala universitet.
Från sätesgård till sädesmagasin
I början av 1600-talet förenades Utö hus med Grönsöö gård när riksrådet, senare rikskanslern Johan Bengtsson Skytte (1577–1645), gifte sig med Maria Näf, dotter till ägaren av Grönsöö, Jacob Näf (död 1598). Därmed förlorade Utö hus sin karaktär av sätesgård. Efter en reparation på 1740-talet var huset tidvis bebott, men på 1840-talet gjordes det om till magasin. Utö hus donerades år 1937 till Vitterhetsakademin av fru Alice von Ehrenheim på Grönsöö slott.
Varför är Utö hus byggnadsminne?
Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Utö hus handlar det framför allt om att:
– Utö hus är ett av Sveriges bäst bevarade medeltida stenhus byggt för både försvar och representation.
– Utö hus speglar såväl det äldre medeltida systemet av frälsegods som det efterreformatoriska systemet av förläningar och sätesbildningar.
– Utö hus och Grönsöö slott ligger på var sida om Grönsösundet, en av Mälarens tidigare tätt trafikerade farleder. Det finns en kulturhistorisk koppling dem emellan då Utö hus under lång tid tillhörde Grönsöögodset.
Källa: Länsstyrelsen Uppsala
